VABruari är här.
Nu är det många som kroknar i allehanda sjukdomar både till höger och vänster om oss. Till och med vårt hushåll fick en liten ”basilusk” som golvade oss ett par dagar. VABruari är här med besked.
Jag talade med en mamma igår som har tre små barn, hon har inte varit på jobbet på fem veckor, det är sjukdom på sjukdom, det går nästan runt i familjen. Den här mamman kunde hålla sig för skratt…
Snart fyller vårt äldsta barn 34 år (ofattbart…) men jag minns än idag just februari då influensor av allehanda slag knackar på som oinbjudna gäster och våldgästar familj efter familj.
Det finns en och annan som blir mäkta irriterade på mig när jag tjatar om att ”lyfta blicken”. Älskade vännen min, livet är samtidigt här och nu. Inte är det så lätt direkt att ”lyfta blicken” när barnen kanske spyr nätterna igenom och samtidigt har 40 graders feber.
Mitt i allt vi går igenom pågår Livet just nu med utmaningar som heter duga emellanåt. Då lyfts inga blickar direkt, med all rätt. Vi är alla människor och jag förstår de småbarnsföräldrar som nästan svimmar av utmattning när de inte ser någon ände på alla sjukdomar.
När vi precis hade flyttat till Västerås för snart 30 år sedan fick våra barn kikhosta, om barn numera får det vet jag icke, men så var fallet på ”den tiden” i alla fall. Kikhostan varade kanske 6-8 veckor, per barn, och vi har två stycken som bekant. Det var den vintern, ”kikhostevintern” 1993.
Jag har hört min svärmor någon gång berätta att de tog "lite" tid när alla deras sju barn fick vattenkoppor, nej, inte samtidigt. En efter en. Ett barn var sjuk i cirka två veckor och de har och hade även då SJU barn. Då hoppade de nog inte jämfota av glädje och ”lyfte blicken” dagarna i ända.
Så, till dig som just nu kämpar med sjuka barn. Som har varit hemma sjuttioelva veckor med febertoppar som inte vill ge sig, eller som vaknar kl 03 på natten av oro när ditt barn spytt ner hela sängen… all uppmuntran och heja dig! Vilken hjälte du är! När alla som ”gått före” säger att ”tiden går fort”. Nej, klockan tre på natten med sjuka barn, då kryper tiden väldigt sakta fram minut för minut.
Så vad gör man som en orolig mamma eller pappa när det känns som att dina barn blir sjuka konstant? Jag har inget annat råd än att ta en dag (eller natt) i taget, ibland bara en halv dag eller några timmar i taget.
En dag kommer du ur småbarnstiden (fast den dagen kan verka väldigt långt borta) och då kan du, liksom jag gör nu, trösta nästa generations småbarnsföräldrar.
För mitt i allt, så har varje säsong sin ”charm” även om febertoppar och maginfluensa inte tillhör de charmigaste dagarna i småbarnssäsongen.
Framför allt så lär oss den här ”basilusk” säsongen att vara tacksamma när barnen är friska. ”Som frisk har man tusen önskningar, som sjuk har man bara en, att bli frisk”.
Fortsätt be för dina barn, det gör skillnad.
Och mitt i allt ser i alla fall jag att det blir lite ljusare nu på morgonen, håller du med mig? Det är inte mörkt fullt lika tidigt som för ett par veckor sedan = vi går mot ljusare tider.
Om att vara tonårsföräldrar kan vi ta i ett annat inlägg, då kan man också vakna kl 03 på natten av andra anledningar. Det kan vi ta en annan gång :)
”Are you tired? Worn out? Burned out on religion? Come to me. Get away with me and you’ll recover your life. I’ll show you how to take a real rest. Walk with me and work with me — watch how I do it. Learn the unforced rhythms of grace. I won’t lay anything heavy or ill-fitting on you. Keep company with me and you’ll learn to live freely and lightly.” Matthew 11:28-30
Hälsningar från
Ulrica - frisk igen!
Jag talade med en mamma igår som har tre små barn, hon har inte varit på jobbet på fem veckor, det är sjukdom på sjukdom, det går nästan runt i familjen. Den här mamman kunde hålla sig för skratt…
Snart fyller vårt äldsta barn 34 år (ofattbart…) men jag minns än idag just februari då influensor av allehanda slag knackar på som oinbjudna gäster och våldgästar familj efter familj.
Det finns en och annan som blir mäkta irriterade på mig när jag tjatar om att ”lyfta blicken”. Älskade vännen min, livet är samtidigt här och nu. Inte är det så lätt direkt att ”lyfta blicken” när barnen kanske spyr nätterna igenom och samtidigt har 40 graders feber.
Mitt i allt vi går igenom pågår Livet just nu med utmaningar som heter duga emellanåt. Då lyfts inga blickar direkt, med all rätt. Vi är alla människor och jag förstår de småbarnsföräldrar som nästan svimmar av utmattning när de inte ser någon ände på alla sjukdomar.
När vi precis hade flyttat till Västerås för snart 30 år sedan fick våra barn kikhosta, om barn numera får det vet jag icke, men så var fallet på ”den tiden” i alla fall. Kikhostan varade kanske 6-8 veckor, per barn, och vi har två stycken som bekant. Det var den vintern, ”kikhostevintern” 1993.
Jag har hört min svärmor någon gång berätta att de tog "lite" tid när alla deras sju barn fick vattenkoppor, nej, inte samtidigt. En efter en. Ett barn var sjuk i cirka två veckor och de har och hade även då SJU barn. Då hoppade de nog inte jämfota av glädje och ”lyfte blicken” dagarna i ända.
Så, till dig som just nu kämpar med sjuka barn. Som har varit hemma sjuttioelva veckor med febertoppar som inte vill ge sig, eller som vaknar kl 03 på natten av oro när ditt barn spytt ner hela sängen… all uppmuntran och heja dig! Vilken hjälte du är! När alla som ”gått före” säger att ”tiden går fort”. Nej, klockan tre på natten med sjuka barn, då kryper tiden väldigt sakta fram minut för minut.
Så vad gör man som en orolig mamma eller pappa när det känns som att dina barn blir sjuka konstant? Jag har inget annat råd än att ta en dag (eller natt) i taget, ibland bara en halv dag eller några timmar i taget.
En dag kommer du ur småbarnstiden (fast den dagen kan verka väldigt långt borta) och då kan du, liksom jag gör nu, trösta nästa generations småbarnsföräldrar.
För mitt i allt, så har varje säsong sin ”charm” även om febertoppar och maginfluensa inte tillhör de charmigaste dagarna i småbarnssäsongen.
Framför allt så lär oss den här ”basilusk” säsongen att vara tacksamma när barnen är friska. ”Som frisk har man tusen önskningar, som sjuk har man bara en, att bli frisk”.
Fortsätt be för dina barn, det gör skillnad.
Och mitt i allt ser i alla fall jag att det blir lite ljusare nu på morgonen, håller du med mig? Det är inte mörkt fullt lika tidigt som för ett par veckor sedan = vi går mot ljusare tider.
Om att vara tonårsföräldrar kan vi ta i ett annat inlägg, då kan man också vakna kl 03 på natten av andra anledningar. Det kan vi ta en annan gång :)
”Are you tired? Worn out? Burned out on religion? Come to me. Get away with me and you’ll recover your life. I’ll show you how to take a real rest. Walk with me and work with me — watch how I do it. Learn the unforced rhythms of grace. I won’t lay anything heavy or ill-fitting on you. Keep company with me and you’ll learn to live freely and lightly.” Matthew 11:28-30
Hälsningar från
Ulrica - frisk igen!