Nybakade studenter på mina axlar.
by Ulrica Stenstrand on June 10th, 2021
I skrivande stund tjoas det hej vilt i Bästerås, det är studentvecka. Fantastiskt!1984 tog vi studenten, PJ och jag. Redan på den tiden var vi lika gamla och redan på den tiden var vi ett par och hade så varit i flera år… Hallegosingen på många sätt men det var verkligen rätt!PJ gjorde sin militärtjänst i metropolen Hässleholm innan vi tog studenten, hur nu det gick ihop. Han började där någon vec...  Read More
Det finns ljus i tunneln.
by Ulrica Stenstrand on June 3rd, 2021
Ett steg i taget. Ett litet steg i taget.Men NU går det framåt!Det finns äntligen ljus i tunneln!NU får vi börja samlas i våra kyrkor igen, inte bara på ICA och på Köpcenter. Nej, jag är inte bitter :) Jag är bättre än så!Det blev en riktigt FESTvecka ändå! Mitt i skolavslutningsveckor, student, sommaren som kom till slut så öppnar även Sverige upp lite i taget. Hurra!Att få SE varandra igen komme...  Read More
Alla har en mamma.
by Ulrica Stenstrand on May 27th, 2021
"Hej mamma,Det är bara jag, din dotter Ulrica, som skriver några rader till dig så här första året du lämnat oss. På söndag är det nämligen Mors Dag och jag vill inte sluta hedra och tacka dig.Jag ville berätta att vi klarar oss bra. Du är visserligen saknad men vi vet att du är på en mycket bättre plats, himlen. Nu slipper du äntligen alla mediciner, du springer omkring (i en fin långklänning!) p...  Read More
En desperat bön.
by Ulrica Stenstrand on May 20th, 2021
För bara något år sedan satt PJ och jag på ett café i en annan stad än den vi bor i. Bredvid oss satt en man och storgrät. Vi lät honom vara, vi är ju svenskar :)Helt plötsligt rusade mannen iväg, fortfarande storgråtandes. Det tog tag i mig, jag blev osvensk och sprang efter honom. ”Hallå! Hallå! Stanna!” skrek jag så högt jag kunde. ”Kan vi hjälpa dig på något sätt? Vad har hänt?”Mannen stannade...  Read More
Glöm inte klippa navelsträngen.
by Ulrica Stenstrand on May 12th, 2021
”Mamma, oroa dig inte. Jag kanske ringer om ett halvår eller så… Hej då!”Ungefär så sa vår son Robert när han och (då flickvännen, nu frun Amanda) för första gången (2009) åkte till Australien för att gå på Hillsong College i Sydney.PJ och jag såg bara deras ryggar när de skyndade sig igenom ”Security” på Arlanda. På andra sitan ”security” stod PJ och jag, tårarna rann på mig… Gode värld.Det visad...  Read More
Ett vandrande tivoli.
by Ulrica Stenstrand on May 6th, 2021
"Just because someone carries it well, doesn’t mean it’s not heavy."”När ska jag få gråta?” tänkte jag inom mig när PJ blev sjuk julafton 2019.”Äsch, det löser sig. Jag gråter imorgon”, sa jag halvhögt till mig själv.Dagen efter, Juldagen 2019, blev fylld av läkarbesök och samtal till släkten så jag grät inte den dagen heller. Eller dagen efter…Dagarna blev till veckor.Veckorna blev till månader.Ä...  Read More
Nu är mamma hos Jesus.
by Ulrica Stenstrand on April 29th, 2021
Lördagen den 24 april flyttade vår innerligt älskade mamma Ingrid Redéen till himlen. Det har varit ett mycket tufft år hälsomässigt för henne, vi är så tacksamma att hon nu får vila.Att skriva några rader om mamma är känslosamt, mamma är mamma.Min mamma var inte bara min, jag delade henne med mina två bröder, Lars-Åke och Stefan. Mina bröder gifte sig med en veckas mellanrum för snart 40 år sedan...  Read More
En älskad morbror.
by Ulrica Stenstrand on April 22nd, 2021
Det gäller att leva på ett sådant sätt att det är lätt att säga ”Adjö”.För ett par veckor sedan dog en av mina morbröder, Henry Stålgren. I vår stora släkt var han något av en legend. Det var han även utanför släkten förresten :)Henry var framför allt en älskad make, pappa, morfar, farfar, gammelmorfar i hans och hans frus växande familjeträd. Men han var också mångårig missionär i Burundi och Rwa...  Read More
Åsikter på läktaren.
by Ulrica Stenstrand on April 15th, 2021
Min älskade PJ är liksom ”med i en match” fastän han oftast sitter framför tv.n eller möjligtvis på läktaren, när det inte är Corona-tider… och han är långt ifrån ensam om det. PJ till och med viftar med händerna, tjoar högt vad som bör eller vad som inte bör hända på själva matchen. Det är nästan så taket lyfter sig!Många är det som i ”tryggt förvar” sitter långt ifrån själva matchen och har åsik...  Read More
Bakslag tillhör Livet.
by Ulrica Stenstrand on March 25th, 2021
Jag har berättat så många gånger om min pappa Göran. Hans barndom var svår och tuff på de flesta sätt du kan tänka dig. Ändå finns inte ett spår av besvikelse eller bitterhet i honom. Under de senaste åren har en längtan vuxit i mig att få höra pappa berätta mer, fler detaljer. Jag har velat sitta ner bara med honom, skriva ner ännu mer av ur hans liv.I somras fick jag Gudagiven tid. Min älskade l...  Read More
Himlen fortsätter leverera.
by Ulrica Stenstrand on March 19th, 2021
I tisdags (16 mars) hade vår Länstidning (VLT, som varit min arbetsplats i många år) ovanstående fantastiska rubrik ”Himlen fortsätter leverera”. Man blir ju lycklig bara man läser den rubriken. Tack kära VLT - you made my day!Det är ganska exakt 10 år sedan jag lämnade mitt jobb inom media. Jag jobbade ”vid sidan om” Lifecenter och andra kyrkor vi tjänat, i 25 år, alltid inom tidningsvärlden. Det...  Read More
Ett handskrivet brev.
by Ulrica Stenstrand on March 11th, 2021
Det har varit en spännande vecka. Vi började veckan med Internationella Kvinnodagen (8 mars), den dagen är alltid värd att firas, eller hur? Hoppas har uppmuntrat någon kvinna i din närhet och att du (som är kvinna…) också fick mycket uppmuntran!Och så blev det en historisk intervju med Prins Harry och hans vackra fru Meghan. Hennes ord om rop på hjälp tog tag i hela världens hjärtan. Vad som händ...  Read More
Older