Pappa Göran 90 år.
”Din pappa är ett unikum” sa en mycket älskad kusin till mig för ett par veckor sedan när vi talade om vår pappa Görans kommande 90-års partaj. Med de orden menade hon pappas inställning till Livet i positiv bemärkelse.
Jag har berättat så många gånger om min pappa, jag tror inte jag ska skriva mer om det denna gång, allt kan bli uttjatat, även pappas historia. Hans livshistoria är på intet sätt unik, men hans inställning är nog det. Pappas historia blev inte hans framtid, ett enkelt, men ändå vackert konstaterande.
Helgen som kommer ska vi i alla fall fira pappas 90 år på jorden, han är så värd det. Pappa föddes den 15 maj 1932. Eftersom han knappt fick fira sina födelsedagar när han växte upp så har han alltid älskat sina födelsedagar i vuxen ålder, helt rätt! Kompensation pappa!
Dessutom ”råkar” morgondagens fest för pappa infinna sig på ettårsdagen efter mammas begravning som var mitt i pandemin = vi fick bara vara 20 pers på begravningen. Men då var då och nu är nu. Kompensation redan ett år senare när vi får mötas hur många vi vill och fira Livets förunderliga väg.
Imorgon samlas vi alla i Karlskrona, staden vid havet. Det blir troligtvis ett och annat tal, många gamla fina sånger, men framför allt ett mycket kärt återseende för många släktingar som inte sett varandra på år och dar. Och mitt i allt står en lycklig 90-åring, Göran Redéen.
Min pappa är enkel, okomplicerad, kanske lite lätt konflikträtt efter en tuff barndom som sitter i än idag, men otrolig kärleksfull. Han är en stark bedjare, främst för familjen. Han är definitionen av trofast och lojal, alltid har han glimten i ögonen och bjuder ofta på ett charmigt leende. För att vara 90 år är han väldigt pigg och för det mesta är han väldigt glad, vi är så tacksamma för det!
Är du riktigt nära min pappa får du snart ett smeknamn. Själv heter jag ”Rabbon” eller ”Bonnebäret” eller ”Lilla Pian”, det går också bra. Mina bröder är ”Nardes” och ”Bisonski” = Bisse. Ett smeknamn fick ett smeknamn, charmigt ändå.
Andra i Karlskrona går under namnet ”Kalle-Man”, ”Tjiefen” eller andra tosiga namn påhittade av min far Göran. Allt sagt i kärlek, inget annat. Som sagt, ju närmare du kommer min pappa, desto fler namn hittar han på. Alla barnbarnen är helt enkelt ”Snofflebarnen”, barnbarnsbarnen är ”de små snofflarna”.
Jag är helt övertygad om att när Gud skapade min pappa var han på väldigt gott humör. Det som kan se lite stapplande ut i början av ditt liv, kan sluta på allra bästa sätt. ”Your spirit, your responsibility.” Ditt liv, ditt ansvar. Gud vill hjälpa dig genom Livet och Han ger alltid kompensation.
Pappa gav sitt liv till Gud tidigt. ”Om jag någon gång får en fru ska jag behandla henne som en drottning” sa han som 13-åring. Fram till den dag mamma dog sa han varje morgon ”Godmorgon min drottning Ingrid”.
”Om jag någon gång får några barn ska jag finnas där för dem…” sa samme 13-åring 1945. Och närvaron av vår pappa Göran kan vi definitivt inte klaga på. Han finns där i samma andetag som vi behöver honom.
”Vi ses på bönernas bro” säger han varje morgon när jag ringer honom.
Men imorgon pappa, då ses vi i verkligheten! Det ska vi njuta av varenda sekund.
Om du hör något i luften som surrar så är det hela släkten som står i Karlskrona och HURRAR!!! Stort GRATTIS världens bäste pappa Göran till dina 90 år. Vi älskar dig så mycket och vi firar dig varje dag!
Jag avslutar med en sång från Segertoner som pappa önskat att vi alla ska sjunga på morgondagens fest. En sång som även mamma Ingrid älskade… ”Hela vägen går han med mig”.
(vers 1)
Hela vägen går han med mig,
o, vad kan jag önska mer?
Kan jag tvivla på hans godhet,
när jag på hans ledning ser?
Himmelsk frid, gudomlig trygghet
uti honom har min själ,
och jag vet: vad helst mig möter,
gör dock Jesus allting väl.
Och jag vet: vad helst mig möter,
gör dock Jesus allting väl.
Hälsningar från
Ulrica - Lilla Pian
Jag har berättat så många gånger om min pappa, jag tror inte jag ska skriva mer om det denna gång, allt kan bli uttjatat, även pappas historia. Hans livshistoria är på intet sätt unik, men hans inställning är nog det. Pappas historia blev inte hans framtid, ett enkelt, men ändå vackert konstaterande.
Helgen som kommer ska vi i alla fall fira pappas 90 år på jorden, han är så värd det. Pappa föddes den 15 maj 1932. Eftersom han knappt fick fira sina födelsedagar när han växte upp så har han alltid älskat sina födelsedagar i vuxen ålder, helt rätt! Kompensation pappa!
Dessutom ”råkar” morgondagens fest för pappa infinna sig på ettårsdagen efter mammas begravning som var mitt i pandemin = vi fick bara vara 20 pers på begravningen. Men då var då och nu är nu. Kompensation redan ett år senare när vi får mötas hur många vi vill och fira Livets förunderliga väg.
Imorgon samlas vi alla i Karlskrona, staden vid havet. Det blir troligtvis ett och annat tal, många gamla fina sånger, men framför allt ett mycket kärt återseende för många släktingar som inte sett varandra på år och dar. Och mitt i allt står en lycklig 90-åring, Göran Redéen.
Min pappa är enkel, okomplicerad, kanske lite lätt konflikträtt efter en tuff barndom som sitter i än idag, men otrolig kärleksfull. Han är en stark bedjare, främst för familjen. Han är definitionen av trofast och lojal, alltid har han glimten i ögonen och bjuder ofta på ett charmigt leende. För att vara 90 år är han väldigt pigg och för det mesta är han väldigt glad, vi är så tacksamma för det!
Är du riktigt nära min pappa får du snart ett smeknamn. Själv heter jag ”Rabbon” eller ”Bonnebäret” eller ”Lilla Pian”, det går också bra. Mina bröder är ”Nardes” och ”Bisonski” = Bisse. Ett smeknamn fick ett smeknamn, charmigt ändå.
Andra i Karlskrona går under namnet ”Kalle-Man”, ”Tjiefen” eller andra tosiga namn påhittade av min far Göran. Allt sagt i kärlek, inget annat. Som sagt, ju närmare du kommer min pappa, desto fler namn hittar han på. Alla barnbarnen är helt enkelt ”Snofflebarnen”, barnbarnsbarnen är ”de små snofflarna”.
Jag är helt övertygad om att när Gud skapade min pappa var han på väldigt gott humör. Det som kan se lite stapplande ut i början av ditt liv, kan sluta på allra bästa sätt. ”Your spirit, your responsibility.” Ditt liv, ditt ansvar. Gud vill hjälpa dig genom Livet och Han ger alltid kompensation.
Pappa gav sitt liv till Gud tidigt. ”Om jag någon gång får en fru ska jag behandla henne som en drottning” sa han som 13-åring. Fram till den dag mamma dog sa han varje morgon ”Godmorgon min drottning Ingrid”.
”Om jag någon gång får några barn ska jag finnas där för dem…” sa samme 13-åring 1945. Och närvaron av vår pappa Göran kan vi definitivt inte klaga på. Han finns där i samma andetag som vi behöver honom.
”Vi ses på bönernas bro” säger han varje morgon när jag ringer honom.
Men imorgon pappa, då ses vi i verkligheten! Det ska vi njuta av varenda sekund.
Om du hör något i luften som surrar så är det hela släkten som står i Karlskrona och HURRAR!!! Stort GRATTIS världens bäste pappa Göran till dina 90 år. Vi älskar dig så mycket och vi firar dig varje dag!
Jag avslutar med en sång från Segertoner som pappa önskat att vi alla ska sjunga på morgondagens fest. En sång som även mamma Ingrid älskade… ”Hela vägen går han med mig”.
(vers 1)
Hela vägen går han med mig,
o, vad kan jag önska mer?
Kan jag tvivla på hans godhet,
när jag på hans ledning ser?
Himmelsk frid, gudomlig trygghet
uti honom har min själ,
och jag vet: vad helst mig möter,
gör dock Jesus allting väl.
Och jag vet: vad helst mig möter,
gör dock Jesus allting väl.
Hälsningar från
Ulrica - Lilla Pian