25 år senare.
I skrivande stund håller vi på att samla in bilder, videoklipp, flyers, bilder på talare vi haft genom åren, det är många minnen och människor som passerar i våra liv.
Mycket av bilderna ska visas helgen 3-4 maj då vi har vårt 25-års jubileum. Du kommer väl? Anmälan senast 29 april här (Anmälan till lördagen, 3 maj kl 18. Till söndagen behövs ingen anmälan…) https://lifecentersv.churchcenter.com/registrations/events/2783208
Skynda dig med anmälan om du vill vara med den lördagen, platserna fylls på fort! Vi behöver veta hur många som kommer med tanke på mat, antal sittplatser och lite till. Välkommen med!
Självklart är det så att vi alla har blivit 25 år äldre också sedan år 2000, PJ och jag var 34 år när vi startade Lifecenter, det är vi inte idag :)
Vi har idag inget medlemskap i vår församling, för det mesta är det positivt, men det finns andra bitar också, jag är medveten om det. I början av Lifecenters begynnelse hade vi listor och en del namn kommer vi knappt ihåg. Vem var det? Ja, just det. Vi får påminna varandra helt enkelt om en del. Alla minns vi lite olika.
Allas våra barn i vår kyrka har vuxit upp också. Våra egna barn var 11 respektive 10 år gamla när Lifecenter föddes, de fick ”snällt” följa med oss på resan mot en ny kyrka. Hur har det varit för dem egentligen? Ja, det får du fråga dem om. Men något rätt har vi nog gjort när jag idag ser dem idag bygga liv och kyrka med oss, det kallas nåd, bara nåd. Jag menar, jag känner deras föräldrar rätt så väl…
Just i den ålder som PJ och jag är i nu, som ”empty nesters”, reflekterar många föräldrar om livet bakåt, inte sällan talar föräldrarna minnen om när barnen var små som den ”lyckligaste tiden” i livet. Fast det tänkte man kanske inte på då.
Vi har inte gjort allt rätt med våra barn, vem gör det? Men vi älskar dem, det säger jag varje gång jag möter dem och jag kan med handen på hjärtat lova dig att jag njutit av varje säsong med våra barn, även den de är i nu. ”Gårdagen är förbi, morgondagen har vi inte sett, men idag hjälper Herren…” står det på mången bonad i gamla hem, och det stämmer.
Livet är för det mesta fullt, det är det nu också. Nu har vi barnbarn som vi inte vill missa, nu har vi lite åldrande föräldrar (som dessutom bor långt ifrån oss) som vi också vill ge tid och kraft.
”När du är i 50-årsåldern Ulrica, då är det mycket runt dig, då bär du mycket…” sa mamma. Och hon hade rätt. Jag trodde inte på henne när hon sa det, då var hon själv troligtvis i 50-årsåldern. Numera har hon det gött i himlen, hon behöver inte bära någon eller något själv. Det är du värd mamma. ”Hon vill inte tillbaka” säger pappa Göran när vi har besökt hennes grav, och det är också sant.
Vi lever här och nu, med stor framruta och små backspeglar.
Långt in i framtiden leder inte PJ och jag Lifecenter längre, det känns skönt att veta att det är inte vår församling i första hand vi byggt, det är Guds församling. Det finns en plan ”framöver”, vi har tankar och vi lägger som vanligt allt i Guds mäktiga händer i våra böner, det är bara han som är i vår morgondag. Jag tror dock, som vanligt, att vi ska göra vårt bästa, det har vi försökt göra dessa 25 år.
Livet är som den här veckan, otroligt soliga dagar med sommartemperaturer, för att bara någon dag senare vara minusgrader. Man fattar ingenting ibland, det är bara att hänga med, förtrösta på Gud och njuta av resan. Det har jag verkligen gjort!
Jag avslutar med ett av mina favoritcitat genom de här 25 åren:
“I know not what the future holds, but I know who holds the future.” Amen.
Nu har jag skrivit klart om våra 25 år, i alla fall den här våren. Återkommer med annat nästa vecka. Allt har sin tid, det står i Bibeln om det också :)
Hälsningar från
Ulrica - 25 år äldre
