100 000 steg på en enda dag.

Under veckan som gått var några unga män i vår kyrka ute och gick från kl 05 på morgonen till nästan midnatt samma dag - de var fyra som började, några klev av vid 80 000 steg (inte så konstigt…) men två av dem gick lite drygt 100 000 steg under en och samma dag.

Varför de antagit denna utmaning vet jag ej i skrivande stund, men det fanns säkert en tävling att vinna någonstans i bakgrunden skulle jag tro. Mycket imponerande!

Huruvida dessa unga hjältar kunde gå eller inte dagen efter denna eskapad förtäljer icke historien, men det är klart att det säkerligen kändes i varenda ben i kroppen och även knoppen dagen efter. De kände nog av muskler de inte trodde fanns. Aj!

Det sägs att vi helst ska gå ca 10 000 steg om dagen, nu klarade dessa grabbar av 10 dagars ranson av steg på en dag. En dag som de aldrig kommer glömma och ett otroligt kul minne när väl träningsvärken har lagt sig :)

Om jag förstått det hela rätt så gick de ca 7 mil, inte dåligt! Värt en applåd!

Som med allt annat i livet så började de med ett steg i taget.

För några dagar sedan fick jag ett sms från mitt gym att ”jag var saknad”. Det innebär helt ärligt att jag inte varit där på ett tag, men nu har jag varit där två dagar i rad. Ett steg i taget även där.

Att vara pastor är ibland som att vara busschaufför, människor stiger av och på. People come, people go. Så är det i alla sammanhang med människor. En del stannar kvar hela resan och ibland byter vi chaufför och konduktör. Men det är Guds församling vi bygger och det är han som håller sin hand över hela resan, från början till slut (som vi inte kommit till än…)

Om det var längesedan du besökte oss ska du veta att du är efterlängtad! Jag hoppas, men jag vet inte, om du hört det från oss, men härmed kommer en skriftligt besked att vi saknar dig jättemycket. Kanske har du varit en av passagerarna en gång i tiden, du är så varmt välkommen tillbaka! Priset och biljetten är redan betald - det är Påskens budskap som vi firade förra veckan, eller hur?

Ibland försvinner en del passagerare ”ut i skuggan”, vi vet inte var en del tar vägen, kanske klev du av mitt i pandemin då så mycket var upp och ner - men, om du vill, kliv på igen - det är egentligen inte konstigare än så. Inget krångel, ingen kostnad, kom och stig på - din plats står tom! Jag vet hur det kan vara, står du ”vid sidan om” är det ensamt, mörkt och tyst. Välkommen in i gemenskapen igen! Du är efterlängtad.

Och har du gått långt ifrån Gud, så kan jag hälsa från Honom att Han står kvar nära dig, så nära att det räcker att du säger med din mun ”Jag är här igen…” så är du tillbaka. Vägen tillbaka är inte krånglig, inte svår och lätt att hitta.

Ett sista råd… har något hänt längs vägen i en församling, vår eller någon annan, det är sannerligen inte lätt att resa sig igen om du blivit illa behandlad, speciellt inte bland människor som säger att de är troende. Jag önskar jag kunde berätta att alla kyrkor är perfekta och att ingen någonsin blir illa behandlad, och jag tar inte lätt på detta... tvärtom. Men, där det finns människor finns det utmaningar så länge vi är på jorden. Himlen blir annorlunda :) Men vi är inte där, än.

All uppmuntran och känn dig alltid varmt välkommen till Lifecenter! Gå gärna fram till mig och hälsa, jag lovar att hälsa på dig och hälsa dig VÄLKOMMEN!

”No matter what we might be walking through, we can still have confidence that Jesus is the God of comeback and that our story is not over as long as Jesus is in it.”

Hälsningar från
Ulrica - som längtar efter dig!

Ps. Inget blogginlägg nästa vecka, nu är vi snart på resande fot några dagar… :)