Ny hyresgäst.
”Don’t reduce God to the size of your emotions.”
När vi precis hade blivit 2-barnsföräldrar 1990 köpte vi vårt första hus, då var vi 25 år och bodde i vackra Huskvarna. I husköpet ”ingick” två hyresgäster, det var ett par som var i 55-årsåldern, de bodde på nedre plan och vår familj på våning två.
Dessa hyresgäster möttes när de var lite äldre så därför fick de tyvärr inga barn, medan vi där och då kom hem med barn nummer två, det var vår dotter Victoria. Hemma i vårt nyinköpta fina blåa hus från 1912 väntade storebror Robert, 1 1/2 år gammal. Hallegosingen.
Det fina paret som hyrde av oss var säkert hur trevliga som helst, men deras bekväma liv ”krockade”, med dunder och brak, med vårt småbarnsliv. En bebis sover sällan nätterna igenom, ibland skriker de som bekant på tider som är långt ifrån ”mänskliga” och det störde våra hyresgäster. Det höll något år sedan flyttade de ifrån det blåa huset, även detta med dunder och brak.
För många år sedan hade vi hyresgäster här i Västerås som levde rövare långt in på småtimmarna. Det var musik på högsta volym och mer ofta än sällan drack de så pass mycket alkohol att polisen fick rycka ut för att få ordning på dem. Det var en pärs! Men man lär sig genom allt. Allt detta skedde på ”fina gatan”, på ”gräddhyllan” här i Gurkstaden. Det händer saker i alla samhällsklasser, det har inte alltid med adressen eller titeln du bär på att göra :)
Det tog några år men NU har vi hyresgäster igen.
Under pandemin byggde vi ett (stort) garage och längst bak i detta nybyggda garage finns numera en lägenhet som vi hyr ut.
För snart två veckor sedan kom vår fjärde hyresgäst sedan starten, hon är från USA, en jättefin tjej som både ska jobba och plugga här.
När vi flyttade hit till Västerås 1993 hyrde vi ett hus de första två åren, för ”vi skulle ju inte bo här så länge”. Det är 29 år sedan i år :)
Sedan dess har det blivit ytterligare fyra hus, ständiga renoveringar och, som du läste ovan, en hel del hyresgäster.
Jag glömmer aldrig känslan när vi kom hit till Västerås, känslan av att ”inte höra hemma”, känslan av ensamhet ”vi har ju ingen släkt här”. Det var ensamt och många tårar allt som oftast, under många och ibland långa år.
Om du nyss har flyttat hit, eller till någon annan stad, sträck dig ut för att möta andra. Att komma till en kyrka är helt perfekt! Nej, du behöver inte ha en tro på Gud för att komma, du är välkommen precis som du är. Men alla behöver vänner, speciellt om du nyss flyttat till en ny stad eller till ett nytt land.
I en kyrka möter du människor från alla generationer, från andra länder och städer. Du får gemenskap och du slipper känna den där läskiga ensamheten som ibland är omänsklig att bära själv.
I mitt eget liv har jag ibland haft oinbjudna hyresgäster, de har inte betalat sin hyra, och jag har då rakt inte bjudit in dem att bo hos mig. Eller har jag det? Omedvetet? Dessa hyresgäster kan heta oro, ilska, sorg, stress och press. Bland annat. Hur de hamnade hos mig vet jag inte men på något sätt är det ändå mitt ansvar för jag släppte in dem i mitt huvud. Mitt liv, mitt ansvar, jag öppnade dörren alldeles själv för dessa knasbollar de luxe.
Därför är det också mitt ansvar att göra något åt dessa oinbjudna hyresgäster. Jag måste vräka dem helt enkelt, de ställer bara till med elände och de betalar aldrig hyran som i detta fall är en bit av mitt liv, min frid eller min glädje.
“We sink, or swim, in our own choices.”
Be om hjälp om du behöver för att bli av med dessa oinbjudna hyresgäster i ditt liv, det kan vara svårt att få bort dem helt själv. Hjälp finns!
Framför allt vill Gud ge dig frid där du har oro, kärlek där du känner hat, frihet där du känner dig bunden, öppna dörrar när allt känns stängt… och mycket mer.
Även om du befinner dig i dödsskuggans dal så finns Gud där, jag vet att det stämmer, för jag har varit där… och vänt.
Gud finns på riktigt.
Genom allt och genom alla säsonger.
”Cast all your anxiety on him because he cares for you.”
1 Peter 5:7
Hälsningar från
Ulrica - hyresvärd
När vi precis hade blivit 2-barnsföräldrar 1990 köpte vi vårt första hus, då var vi 25 år och bodde i vackra Huskvarna. I husköpet ”ingick” två hyresgäster, det var ett par som var i 55-årsåldern, de bodde på nedre plan och vår familj på våning två.
Dessa hyresgäster möttes när de var lite äldre så därför fick de tyvärr inga barn, medan vi där och då kom hem med barn nummer två, det var vår dotter Victoria. Hemma i vårt nyinköpta fina blåa hus från 1912 väntade storebror Robert, 1 1/2 år gammal. Hallegosingen.
Det fina paret som hyrde av oss var säkert hur trevliga som helst, men deras bekväma liv ”krockade”, med dunder och brak, med vårt småbarnsliv. En bebis sover sällan nätterna igenom, ibland skriker de som bekant på tider som är långt ifrån ”mänskliga” och det störde våra hyresgäster. Det höll något år sedan flyttade de ifrån det blåa huset, även detta med dunder och brak.
För många år sedan hade vi hyresgäster här i Västerås som levde rövare långt in på småtimmarna. Det var musik på högsta volym och mer ofta än sällan drack de så pass mycket alkohol att polisen fick rycka ut för att få ordning på dem. Det var en pärs! Men man lär sig genom allt. Allt detta skedde på ”fina gatan”, på ”gräddhyllan” här i Gurkstaden. Det händer saker i alla samhällsklasser, det har inte alltid med adressen eller titeln du bär på att göra :)
Det tog några år men NU har vi hyresgäster igen.
Under pandemin byggde vi ett (stort) garage och längst bak i detta nybyggda garage finns numera en lägenhet som vi hyr ut.
För snart två veckor sedan kom vår fjärde hyresgäst sedan starten, hon är från USA, en jättefin tjej som både ska jobba och plugga här.
När vi flyttade hit till Västerås 1993 hyrde vi ett hus de första två åren, för ”vi skulle ju inte bo här så länge”. Det är 29 år sedan i år :)
Sedan dess har det blivit ytterligare fyra hus, ständiga renoveringar och, som du läste ovan, en hel del hyresgäster.
Jag glömmer aldrig känslan när vi kom hit till Västerås, känslan av att ”inte höra hemma”, känslan av ensamhet ”vi har ju ingen släkt här”. Det var ensamt och många tårar allt som oftast, under många och ibland långa år.
Om du nyss har flyttat hit, eller till någon annan stad, sträck dig ut för att möta andra. Att komma till en kyrka är helt perfekt! Nej, du behöver inte ha en tro på Gud för att komma, du är välkommen precis som du är. Men alla behöver vänner, speciellt om du nyss flyttat till en ny stad eller till ett nytt land.
I en kyrka möter du människor från alla generationer, från andra länder och städer. Du får gemenskap och du slipper känna den där läskiga ensamheten som ibland är omänsklig att bära själv.
I mitt eget liv har jag ibland haft oinbjudna hyresgäster, de har inte betalat sin hyra, och jag har då rakt inte bjudit in dem att bo hos mig. Eller har jag det? Omedvetet? Dessa hyresgäster kan heta oro, ilska, sorg, stress och press. Bland annat. Hur de hamnade hos mig vet jag inte men på något sätt är det ändå mitt ansvar för jag släppte in dem i mitt huvud. Mitt liv, mitt ansvar, jag öppnade dörren alldeles själv för dessa knasbollar de luxe.
Därför är det också mitt ansvar att göra något åt dessa oinbjudna hyresgäster. Jag måste vräka dem helt enkelt, de ställer bara till med elände och de betalar aldrig hyran som i detta fall är en bit av mitt liv, min frid eller min glädje.
“We sink, or swim, in our own choices.”
Be om hjälp om du behöver för att bli av med dessa oinbjudna hyresgäster i ditt liv, det kan vara svårt att få bort dem helt själv. Hjälp finns!
Framför allt vill Gud ge dig frid där du har oro, kärlek där du känner hat, frihet där du känner dig bunden, öppna dörrar när allt känns stängt… och mycket mer.
Även om du befinner dig i dödsskuggans dal så finns Gud där, jag vet att det stämmer, för jag har varit där… och vänt.
Gud finns på riktigt.
Genom allt och genom alla säsonger.
”Cast all your anxiety on him because he cares for you.”
1 Peter 5:7
Hälsningar från
Ulrica - hyresvärd