Den smala vägen.
Det sägs att man är som mest tillfreds med sig själv i 60-årsåldern. Då har man äntligen kommit på att ”jag duger som jag är”.
När vi är unga tänker vi ofta ”hur vi uppfattas”. ”Varför tittar och tänker alla på mig? Eller inbillar jag mig? Det är så viktigt att jag lägger ut en bild på mig själv där allt är perfekt, gärna med ett bra filter som tar bort det som eventuellt inte är perfekt…”
När vi kommer till medelåldern får många en kris. ”Jag är inte så ung längre. Är jag tillräckligt attraktiv? Kanske borde jag gå ner några kilon?” Inte så sällan blir urringningen djupare och kjolen kortare hos kvinnor, och männen ser till att förlänga självförtroendet med en splitterny MC.
När du är i min ålder (56), ja, då har barnen kanske flyttat hemifrån - så vem är jag nu när jag inte ”behövs” på samma sätt längre? Har vi vårdat vårt äktenskap mitt bland barnuppfostran, läxor, tvätt, föräldrasamtal, renoveringar… och mycket annat. Kanske är det också så att du börjar få åldrande föräldrar som flyttar till himlen med allt vad det innebär inom dig av sorg och tankar. Och rätt som det är kommer dina barn hem och berättar att du ska bli farmor eller mormor. Va?
Du behöver då rakt inte vänta tills du blir 60 år med att känna dig tillfreds med dig själv, du duger som du är nu, det har du alltid gjort och kommer alltid att göra. Du behöver inte gå omkring och fundera ”vad alla tänker om dig” - alla har nog med sig själva, de tänker inte på vad du har för kläder eller vilket filter du har på Instagram. Alla har sitt och tänker inte på ditt.
Jag har haft förmånen att växa upp i ett tryggt hem, mamma och pappa la en kärleksfull grund i mitt och mina syskons liv från dag ett. Än idag säger min pappa att han älskar mig varje morgon när jag ringer honom för att säga samma sak till honom. Och då ska du komma ihåg att just min pappa hade raka motsatsen till ett kärleksfullt hem när han växte upp… det har jag berättat sjuttioelva gånger.
Det finns en väg som är smal men som håller hela vägen. Den vägen innehåller noll jämförelse med någon annan, på den vägen vet vi att vi är älskade som vi är Livet igenom. På den smala vägen är det ibland dock lite ensamt om du tänker på andra människor, men Gud är alltid med dig. Han ”leder dig på rätta vägar för sitt namns skull”, inte för ditt eget eller sociala mediers skull.
Ibland har även jag tagit svåra beslut längs med denna smala väg. Och det är just våra beslut före en svår situation som avgör vårt agerande i utsatta situationer, för de situationerna kommer titt som tätt. Frestelser kommer och går, oftast när vi minst anar det.
Jag önskar och ber att Guds församling inte är den sista platsen utan den första platsen du går till när Livet har strulat, oftast har jag tyvärr dock sett motsatsen. De flesta isolerar sig efter en ”kullerbytta”, det är sämsta medicinen i en jobbig situation. Det är i periferin, i utkanterna, som skvallret kommer, snacket går och tankarna bara snurrar runt huller om buller. Skvaller och förtal är det värsta som finns, eller hur?
Kom ihåg att Gud är mycket större än våra misstag, Han är en mästare på upprättelse och Hans nåd är oändlig.
Håll på din integritet, kämpa för din glädje som är en gåva från Gud till just dig. Kämpa för ditt äktenskap och din familj och gå till kyrkan varje söndag, det bygger ditt liv.
”A man is a man based on the decisions he makes before a difficult situation”.
Placera dig i en lokal församling där du får sund biblisk undervisning. Ge inte upp, det finns en väg i allt. Den vägen är smal, men den håller att bygga Livet på. Amen.
Jag avslutar med en vers från en underbar sång, skriven av min ”gamla” sångledare under många år i Karlskrona, Christer Hultgren. ”Herre till dig får jag komma…”
”Herre till dig får jag komma
komma precis som jag är
Inför dig kan jag ingenting dölja
du vet varje tanke jag bär
Men trots att du ser
all min svaghet och vet
att jag är ett av dina minsta barn
får jag komma ändå
och jag vet det är så;
under allt är jag älskad av dig”
Hälsningar från
Ulrica - älskad
När vi är unga tänker vi ofta ”hur vi uppfattas”. ”Varför tittar och tänker alla på mig? Eller inbillar jag mig? Det är så viktigt att jag lägger ut en bild på mig själv där allt är perfekt, gärna med ett bra filter som tar bort det som eventuellt inte är perfekt…”
När vi kommer till medelåldern får många en kris. ”Jag är inte så ung längre. Är jag tillräckligt attraktiv? Kanske borde jag gå ner några kilon?” Inte så sällan blir urringningen djupare och kjolen kortare hos kvinnor, och männen ser till att förlänga självförtroendet med en splitterny MC.
När du är i min ålder (56), ja, då har barnen kanske flyttat hemifrån - så vem är jag nu när jag inte ”behövs” på samma sätt längre? Har vi vårdat vårt äktenskap mitt bland barnuppfostran, läxor, tvätt, föräldrasamtal, renoveringar… och mycket annat. Kanske är det också så att du börjar få åldrande föräldrar som flyttar till himlen med allt vad det innebär inom dig av sorg och tankar. Och rätt som det är kommer dina barn hem och berättar att du ska bli farmor eller mormor. Va?
Du behöver då rakt inte vänta tills du blir 60 år med att känna dig tillfreds med dig själv, du duger som du är nu, det har du alltid gjort och kommer alltid att göra. Du behöver inte gå omkring och fundera ”vad alla tänker om dig” - alla har nog med sig själva, de tänker inte på vad du har för kläder eller vilket filter du har på Instagram. Alla har sitt och tänker inte på ditt.
Jag har haft förmånen att växa upp i ett tryggt hem, mamma och pappa la en kärleksfull grund i mitt och mina syskons liv från dag ett. Än idag säger min pappa att han älskar mig varje morgon när jag ringer honom för att säga samma sak till honom. Och då ska du komma ihåg att just min pappa hade raka motsatsen till ett kärleksfullt hem när han växte upp… det har jag berättat sjuttioelva gånger.
Det finns en väg som är smal men som håller hela vägen. Den vägen innehåller noll jämförelse med någon annan, på den vägen vet vi att vi är älskade som vi är Livet igenom. På den smala vägen är det ibland dock lite ensamt om du tänker på andra människor, men Gud är alltid med dig. Han ”leder dig på rätta vägar för sitt namns skull”, inte för ditt eget eller sociala mediers skull.
Ibland har även jag tagit svåra beslut längs med denna smala väg. Och det är just våra beslut före en svår situation som avgör vårt agerande i utsatta situationer, för de situationerna kommer titt som tätt. Frestelser kommer och går, oftast när vi minst anar det.
Jag önskar och ber att Guds församling inte är den sista platsen utan den första platsen du går till när Livet har strulat, oftast har jag tyvärr dock sett motsatsen. De flesta isolerar sig efter en ”kullerbytta”, det är sämsta medicinen i en jobbig situation. Det är i periferin, i utkanterna, som skvallret kommer, snacket går och tankarna bara snurrar runt huller om buller. Skvaller och förtal är det värsta som finns, eller hur?
Kom ihåg att Gud är mycket större än våra misstag, Han är en mästare på upprättelse och Hans nåd är oändlig.
Håll på din integritet, kämpa för din glädje som är en gåva från Gud till just dig. Kämpa för ditt äktenskap och din familj och gå till kyrkan varje söndag, det bygger ditt liv.
”A man is a man based on the decisions he makes before a difficult situation”.
Placera dig i en lokal församling där du får sund biblisk undervisning. Ge inte upp, det finns en väg i allt. Den vägen är smal, men den håller att bygga Livet på. Amen.
Jag avslutar med en vers från en underbar sång, skriven av min ”gamla” sångledare under många år i Karlskrona, Christer Hultgren. ”Herre till dig får jag komma…”
”Herre till dig får jag komma
komma precis som jag är
Inför dig kan jag ingenting dölja
du vet varje tanke jag bär
Men trots att du ser
all min svaghet och vet
att jag är ett av dina minsta barn
får jag komma ändå
och jag vet det är så;
under allt är jag älskad av dig”
Hälsningar från
Ulrica - älskad