Livet går vidare.

”Jag har precis sagt adjö till min fru, vi var gifta i 62 år”, sa den 91-årige mannen utanför ICA. Han satt och grät, jag kunde inte låta bli att fråga hur det var med honom. ”Mitt i allt ville jag göra något vanligt, så jag åkte och handlade på ICA, det kanske var konstigt…” fortsatte mannen. ”Inte alls”, svarade jag. ”Jag tror det är en normal reaktion”.

Jag satte mig bredvid honom, presenterade mig och han presenterade sig medan tårarna rann. Vi gick till det mycket enkla kafét, jag ville bjuda honom på en kopp kaffe. Det visade sig att självaste ICA bjöd på kaffet, personalen förstod att ”något hade hänt”. Fint! Tack ICA!

Den här händelsen utspelade sig förra veckan. Ofta sitter äldre människor, ensamma, vid utgången och väntar på färdtjänst. Jag har bestämt mig att hälsa och bjuda på ett leende varje gång jag ser någon sitta där i sin ensamhet. Nästan varenda gång får jag ett varmt bemötande, tacksamhet och ofta möts jag av tårar.

Bakom varje människa finns en story.

När vi delar det smärtsamma i Livet är det som att vi binds samman på ett fint sätt. Ett bröllop är fantastiskt, men en begravning går djupare i oss. Vi tänker till vad som är viktigt på riktigt, våra relationer.

Min egen mammas begravning var så fin, den blev så vacker. Hon var en gammal, mycket sjuk och mycket älskad mamma som lämnade oss utan spår av konflikter någonstans, därför tror jag begravningen blev en tröst mitt i sorgen. Det finns ett hopp i den sorg som bär oss igenom smärtan av att ha mist en nära anhörig, det tröstar mig gudomligt de dagar jag saknar mamma så hjärtat värker.

Den äldre mannen jag mötte på ICA hade tillsammans med sin fru ”bara” en son, han dog i en bilolycka när han precis tagit körkort för snart 40 år sedan. Min nyblivna vän grät ännu en gång när han berättade om den regniga natten då polisen knackade på deras dörr för att berätta att deras enda barn hade dött… som de dessutom fått efter 15 års tid av barnlöshet. Jag grät också och jag tackade för att han berättade för mig, en främling, allt detta.

Efter ett par timmar på ICA bytte vi telefonnummer och skildes åt. När jag skriver det här har jag precis ringt min nya vän för att kolla läget. ”Det gör så mycket att jag får sätta ord på smärtan” svarade han. ”Hur gör du för att gå vidare?” frågade jag. ”Går in på ICA igen för att göra något vanligt svarade han glatt… Livet går konstigt nog alltid vidare.”

Nästa vecka har vi bokat en ny träff på ett lite ”finare” café, min vän ”Kalle” och jag. Han vill bjuda på semlor, det får han gärna. Jag kunde ”höra” hur han log bakom telefonluren därhemma i lägenheten, han hade något att se fram emot, det betyder så mycket.

Har du tänkt på hur mycket hjärta det kan finnas när vi delar smärta på rätt sätt? Hela Psaltaren i Bibeln är full av smärtsamma ord som ändå ger liv rakt in till oss i vår vardag full av mycket härligt men även en hel del besvärligt.

Jag har aldrig slagit Bibeln i huvudet på någon och tänkte inte börja nu heller, det hjälper ingen. Men - det finns bibelverser för allt vi går igenom.

Gud är inte krånglig eller svår, tvärtom. Han är okomplicerad, raka motsatsen till vad vi människor ofta är.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

”God’s a safe-house for the battered, a sanctuary during bad times. The moment you arrive, you relax; you’re never sorry you knocked.” Psalms 9:9-10

Hälsningar från
Ulrica - så glad att restriktionerna försvinner