En riktig vinnarskalle.

Någon månad bakåt och någon månad framåt bor vår son Robert med familj hemma hos oss, de renoverar ett nytt (rad)hus från grunden, vi älskar ju det! Köpa hus, sälja hus, gärna renovera något gammal skrälle, det finns möjligheter med det mesta. Det kostar ”bara” tid, pengar och en förmåga att ”se” framför sig hur det blir när allt är klart.

Hur som helst. Nu får vi mycket tid ihop med våra små barnbarn, helt ljuvligt! Våra barn gick inte i repris, detsamma gäller våra barnbarn. Att få vara nära, natta, läsa sagor, mysa och ”bara” finnas där är en förmån.

Vårt barnbarn Ingrid har en riktig vinnarskalle, troligtvis från farfar PJ :) Ingrid gillar inte att förlora och har, precis som de flesta andra barn, svårt att inte visa sin besvikelse när hon förlorar och någon annan vinner. Helt ok på ett sätt, hon är bara fem år än så länge och jag ser hur hennes fina föräldrar gör allt de kan för att hon ska lära sig hur Livet är, ibland förlorar vi och då gläds vi med den som vinner. Rätt men inte alltid lätt när man är fem år.

Det är för väl att Ingrid har en lillasyster som också syns, hörs och definitivt tar plats i familjen och släkten, hon tar sin plats. Syskon är en välsignelse och en fostran livet igenom. Jag är så otroligt tacksam för mina två äldre bröder, alla PJ.s syskon, vi fostrar alla varandra och gör oss mindre egoistiska.

”Sometimes you win, sometimes you learn.”

Det är inte så ofta direkt, men det händer någon kvart då och då att Livet är en räkmacka, men oftast raka motsatsen och det är i de stunderna vi lär oss mest.

Med en 5-åring och en 3-åring i huset just nu är det sällan tyst, då gäller det att försöka hitta tystnaden mitt i ”kaoset”. Hur gör man då för att hitta en tyst och lugn plats mitt i vardagens alla bestyr?

Vi är alla olika, vi har olika behov av ”egen tid” som är ett nytt begrepp. Jag hörde aldrig min mamma eller mormor tala om det direkt… men behovet fanns säkert redan på den tiden. Du hittar ditt sätt för ”egen tid”, jag hittar mitt sätt.

Tillbaka till vårt lilla barnbarn Ingrid. Hon kommer lära sig att förlora, det kommer med åren. Den högsta vinsten för oss som är runt henne och hennes lillasyster är om de båda lär sig vandra med Jesus, det ber vi om och för varje dag, det är värt allt.

Under veckan som gått satt jag i bilen alldeles själv några timmar, jag älskar att köra bil långt. Det är guld värt och ”egen tid” för mig. Då ber jag, lyssnar på lovsång och tjoar högt i bilen. Kanske ringer jag en god vän eller tre, pratar länge och njuter av att få bestämma över min egen tid en stund. Men jag njuter lika mycket av förmånen att ha huset fullt av både familj och vänner. Det är rikedom på högst nivå!

Förluster tillhör tyvärr Livet. Ibland förlorar vi en vän eller en nära anhörig, det kan göra ont länge. Det går inte en dag utan att jag saknar min fina mamma som dog i april förra året.

Men gör vad du kan för att inte förlora dig själv, dina värderingar och framför allt din tro på Gud. För bara ett par dagar sedan fick vi be med en äldre man som ”tappat” den tro på Gud som han växte upp med. Tårarna rann nerför kinderna när han tog upp det han trodde han ”förlorat”. På ett ögonblick hittade han tillbaka till den tro han hade som barn, den var aldrig ”förlorad” och inte han heller. Högsta vinsten för honom och för alla runt honom!

Det som du kanske tror är förlorat och borta kanske bara är ett samtal bort, be Gud om hjälp och gör din del och ta ett steg i taget.

All uppmuntran!

”The Lord will fight for you; you need only to be still.” Exodus 14:14

Hälsningar från
Ulrica - Gläds med dig när du vinner