Nu är mamma hos Jesus.

Lördagen den 24 april flyttade vår innerligt älskade mamma Ingrid Redéen till himlen. Det har varit ett mycket tufft år hälsomässigt för henne, vi är så tacksamma att hon nu får vila.

Att skriva några rader om mamma är känslosamt, mamma är mamma.

Min mamma var inte bara min, jag delade henne med mina två bröder, Lars-Åke och Stefan. Mina bröder gifte sig med en veckas mellanrum för snart 40 år sedan, jag fick tidigt två fina svägerskor i Marie-Helén och Anki.

Vi har alla både barn och barnbarn och mamma älskade oss alla lika mycket. Mamma var kärleksfull och rättvis, hon hade lika mycket kärlek till alla barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Mamma och pappa blev ett par 1954, förlovning skedde 1956 och de gifte sig 1957, i år skulle de på Midsommarafton firat 64 år som gifta. Mamma älskade sin Göran, vår helt underbara pappa, livet igenom. I ur och skur, i moll och i dur.

Det absolut finaste med mamma var hennes trofasthet och lojalitet. Hon blev trogen den församling hon föddes in i, Pingstkyrkan i Karlskrona, startad av bland annat hennes far Adolf Stålgren. Som 16-åring började hon som lärling på ett närliggande Apotek, hon blev trogen (nästan) samma Apotek under hela arbetslivet.

Mamma hade en härlig hennes humor, hon levde sitt liv med glimten i ögat. I vår mamma Ingrid bodde en liten flicka som aldrig blev stor, helt ljuvligt. I deras hem finns än i dag en bild på en 4-åring Ingrid med hår långt ända ner på ryggen... den flickan försvann aldrig ur henne. Hon fnittrade, hittade glädje på en vanlig vardag hur lätt som helst. Mamma var aldrig svår, hon var en enkel, härlig, levnadsglad människa och det värmer när jag tänker på hur stolt hon var över oss alla.

Varje morgon och kväll namngav de oss alla, tre barn med respektive, åtta barnbarn och 13 barnbarnsbarn i sina böner. De bad för oss, men tackade också Gud för oss allihop. Mammas Gudstro kunde flytta berg, hon visste att Gud hör bön.

Mamma hade många vänner, i kyrkan, grannar, arbetskollegor. Du var älskad mamma!

Vår kära mamma var söndagsskollärare tillsammans med pappa i över 40 år, hon var dessutom mycket engagerad i annat i Pingstkyrkan, hon hade jobb, tre barn, stort hus och hem.

Vårt barndomshem var dessutom ofta fyllt med gäster, det kom även nattgäster från när och fjärran titt som tätt eftersom släkten var stor… allt har gav henne stor välsignelse, sa hon själv. Mamma var aldrig rädd för att jobba hårt. Hon var nog trött ibland, men hon klagade sällan.

På ålderns höst kom krämporna, hon kämpade. Vi har trott att hon skulle lämna oss sjuttioelva gånger, men hon gjorde ”comeback” nästan konstant.

Men till slut, efter mycket kamp, sa kroppen stopp.

Hon fick sluta sina dagar hemma med de närmaste runt sig, precis som hon önskade. Vi barn, med respektive, stod runt henne, bad och sjöng hennes älsklingssånger tillsammans.

För bara en månad sedan dog en av hennes äldre bröder, jag skrev om det förra veckan. Nu sitter hon med sin mor och far, sina äldre bröder som gått före vid det dukade bordet i himlen. Jag tror minsann de äter kroppkakor på finaste Karlskronaporslinet, eller hur mamma?

Nu har du inga krämpor mer, och det är du så värd älskade lilla mamma. Du fullbordade ditt lopp med flaggan i topp.

Vi saknar dig verkligen. Tomheten du lämnar går inte att beskriva. Men ditt minne lyser starkt till nästa generation! Och jag vet ju att vi ses en dag, det är en enorm tröst.

Tack för all kärlek du gav oss, alla fina gudomliga värderingar som du la ner i oss. Du var världens bästa mamma, svärmor, mormor, farmor, gammelmormor/farmor!

Och tänk att just jag, din dotter, har ett barnbarn uppkallat efter dig :)

Jag avslutar med en av dina älsklingssånger som vi även sjöng den dagen du lämnade oss.

”Gud vet mång tusen sätt,
att ge oss bönesvar.
Vad än är vårt behov,
Han omsorg om oss har.
Ej vägrar Han oss här,
vad gott och nyttigt är.
Gud vet mång tusen sätt,
att ge oss bönesvar”.


En sista hälsning till dig mamma från
Lars-Åke, Stefan och Ulrica med familjer