Bakslag tillhör Livet.

Jag har berättat så många gånger om min pappa Göran. Hans barndom var svår och tuff på de flesta sätt du kan tänka dig. Ändå finns inte ett spår av besvikelse eller bitterhet i honom.

Under de senaste åren har en längtan vuxit i mig att få höra pappa berätta mer, fler detaljer. Jag har velat sitta ner bara med honom, skriva ner ännu mer ur hans liv.

I somras fick jag Gudagiven tid. Min älskade lilla mor (som lever än!) har till och från legat på sjukhus sedan ett år tillbaka. Under året som ligger bakom har vi ”sagt adjö” ett antal gånger, men hon tar tag i Livet gång på gång. Hon är väl inte klar riktigt än antar jag :)

Mitt i alla besök i vår gamla släkt- och födelsestad Karlskrona åkte jag ner själv en gång och fick ensam tid med pappa. Vi har genom åren träffat mina föräldrar så ofta det går när man bor 50 mil från varandra. Men oftast möter vi dem då båda två, eller så möts vi fler eller alla i den stora ”konstalationen” Redéen/Stenstrand.

Men i somras fick jag egen tid med pappa och plötsligt slog det mig - jag är mitt i mitt eget bönesvar! Jag har bett om egen tid med pappa Göran och nu satt jag mitt emot honom, i en stuga, flera dagar alldeles ensamma i Karlskrona.

Jag ställde massor med frågor till pappa, jag skrev så tangentbordet glödde :)

Pappas första mening när vi talade om hans liv var dagens rubrik på detta blogginlägg ”Bakslag tillhör Livet”. Pappa hade bakslag flera gånger om, men det har aldrig präglat hans ständigt positiva livssyn.

Jag ska i framtiden skriva mer om min pappa, men idag vill jag skriva om Påsken. Tala om att Jesu död såg ut som ett bakslag på Långfredagen. Vad är det som händer med Jesus som skulle bli vår Kung? Han dör? Allt vårt hopp som vi satt till denne man och så dör han? Hur många drömmar dog inte med Jesus där på korset?

Vi lever med facit i hand, vi vet att Jesus uppstod på tredje dagen, Påskdagen. Men det visste ingen på Långfredagen. ”Far, förlåt dem, för de vet inte vad de gör…” (Luk 23: 34) var några av Jesu sista ord där han hängde på Korset.

Korsfästelsen såg ut som ett bakslag, men i själva verket var det en seger för hela mänskligheten för all framtid. Korsets budskap om förlåtelse, försoning och om kärlek kan vi leva i varje dag. Om vi vill.

Ingen går genom Livet utan bakslag. Det händer ibland så tuffa saker så vi nästan dör på insidan. I själva verket är segern inom räckhåll, om vi bara hänger i och håller ut. Hur många gånger har vi inte hört det under det här Covid året?

Någon gång i framtiden är den prövning över som du går igenom just nu, du kommer över på ”Segersidan”. En stund i alla fall. Sedan kommer en ny prövning eller ett nytt bakslag.

Går du med Jesus väntar alltid en seger runt hörnet. Det som kanske, i människors ögon, ser ut som ditt största bakslag kanske i stället visar sig är din största seger.

Jesu seger på Golgata var inget bakslag, det var en fullkomlig seger.

John 19: 30
”…It is finished! And bowing His head, He gave up His spirit”.

Jesaja 53:4-5
”Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig, medan vi såg honom som hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.”

Glad Påsk! Jesus lever!

Hälsningar från
Ulrica - Tacksam